När vi var små (...kände oss små) ca 18 & 24 år, så åkte vi med mamma o pappa till gran canaria. På den tiden hade inte m+p hus där, så vi bodde på vårt favorithotell, Altamar i Puerto Rico. Kan det ha varit 7e gången på samma hotell?:)
Hur som helst vi hade två rum, jag o Malin ett o m+p ett.
En utav nätterna vaknade Malin utav ett prassel, sätter sig upp, tänder lampan och skriker!
-Loppan! En kackerlacka!!!
Båda hoppar upp ur sängen letar förbrilt efter vart den här otroligt stora kackerlackan tagit vägen! Den fick namnet Åke direkt, fråga mig inte varför.
När vi inte hittade honom blev vi ju ändå tvungna att försöka sova. Malin "sov" sittandes med ryggen pressad mot sänggaveln, lampan tänd och för varje minsta ljud spanade hon av hela rummet. ...jag kände mig trygg med Malins hök-ögon:) vad hon inte visste var att när jag kollade upp mot Malin från min kudde så ser jag Åke. Med ett skrik pekar jag mot Malins axel, på sänggaveln ovanför hennes axel sitter den den största kackerlacka jag någonsin sett!! Båda hoppar upp ur sängen, båda vet vad vi ska göra! Drar tag i nyckeln, springer in till mamma o pappa o vågar oss inte tillbaka, så vi sover där mellan mamma o pappa den natten, efter att vi berättat om Åke såklart! Hua! Åke vill man inte stöta på!
Men nu ligger jag här i vår säng med vetskapen om att en mindre Åke finns i vårt hem någonstans!
Det här känns lite brutalt! Men Åke, såfort jag ser dig, är du död!
Japp, de va historien om Åke!
Klockan är strax efter sex nu, kanske lika bra att gå upp o ta en promenad innan jobbet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar